Dagboken
Du har valt att visa artiklar som är taggade med #mat
Vetenskaplig bakning
Sedan länge har vi tänkt att vi skulle prova att elda i vår bakugn och prova att baka tunnbröd och pizza. Jo, vi har provat pizza förut, men inte tunnbröd faktiskt. Så nu var det väl dags dål
Det vetenskapliga i bakningen denna gång var att mäta vilken temperatur ugnen får. Därför inköptes (på Clas Ohlson förstås) en IR-termometer, d.v.s. en apparat som mäter värmestrålningen från olika ytor. Man riktar en laserstråle mot den yta man vill mäta och trycker på knappen. Då visas hur varm ytan är.
Enligt vad "experterna" säger ska det vara mellan 400 och 500 grader när man gräddar pizza eller tunnbröd.
Eftersom ugnen står i sommarköket och sällan används så började vi elda så smått redan på fredagen för ett bak på lördag kväll. Man måste elda försiktigt för att inte det ska spricka i muren. Och det är en försvarlig massa som ska värmas. Körde fram en kärra ved och sen ytterligare några karonger.
Ugnen är murad efter gamla ritningar från en bok om "Lantmannabyggnader.
Nå, efter eldning i 5-6 timmar så började termometern vis "godkända" värden, även om det var stor variation mellan punkterna som mättes.
Själva tunnbrödsbaket var ren rutin. Och resultatet var helt och hållet det förväntade.
Sen gällde det pizzan. Det var en vanlig pizzadeg av Tipo 00-mjöl så det gick som smort ...
... utom när pizzan skulle upp på bakspaden.
Det var lite pickligt att få upp pizzan på bakspaden, men det gick till slut även om formen blev lätt stukad. Resultatet blev dock helt godkänt i smak och konsistens.
Den andra pizzan ville inte riktigt lämna bakspaden så den fick gräddas i ugnen på själv spaden (som är av plåt).
Resultatet blev inte godkänt vad gäller konsitens.
Nästa experiment så ska vi nog modifiera metoderna något.
På blodigt allvar
Vi börjar närma oss slutet på det som finns kvar i frysen av den fina linderödsgrisen. Nu kom det fram en förpackning av blodet och då kunde vi prova receptet på hårt tunnbröd.
På bilderna nedan kan ni följa tillverkningsprocessen i detalj. Ja, det är ett vanligt tunnbrödsbak, helt enkelt.
Det fick bli vår kvällsmat med några skivor gravlax på.
Receptet är en kombination av vanligt ljust hårt tunnbröd och ett blodbröd hämtat ur boken Tunnbröd från Tunnbrödsakademin.
5 dl grisblod
2 dl vatten
50 g jäst
2 msk sirap
2 tsk salt
brödkryddor
rågsikt, kornmjöl och vetemjöl i lika delar.
I coronoa-isolering
Nej, vi känner oss inte isolerade, men vi håller distans till omvärlden och ransonerar tillfällena när vi träffar andra. Än så länge känns det ganska så rimligt att fara till ICA Nära och handla. Det går att välja tider när det är ganska tomt.
Men det finns annat att göra. I går blev det riktigt vårvarmt så vi har kunnat arbeta i trädgården. Det ligger snö kvar här och var och marken är frusen, men vi har börjat att räfsa ihop efter stubbfräsningen i höstas.
Träflisen från stubbarna blir utmärkt att blanda med hönsgödseln som vi hämtade från grannen i går. Fint att lägga på odlingsbäddarna som behöver ny näring.
Och vad ska vi göra men den stora öppna ytan vi får nu när stubbarna är borta? Ja, det har trädgårdsplaneraren inga svårigheter att fundera ut. Ni kommer att få information så småningom.
En annan sysselsättning som man kan ägna sig åt alldeles mol alena är att åka ut och spana på gamla lador. Det är inte så stor risk att man möter folk ute på åkrarna eller i skogen.
Med lador så tänker jag på de många små och stora hus som förr användes för att lagra hö och ställa upp redskap i. De ger en speciell karaktär åt jordbrukslandskapet. Numera behövs de ju inte när man har andra sätt att skörda och lagra.
Resultatet av laduspaningen hamnar på Hembygdsföreningens sidor. Det blir en dokumentation av flydda tider och hur det ser ut nu.
Sen måste vi ju också tänka lite på självförsörjningen med anledning av corona-krisen. Därför letade vi upp det gamla våffeljärnet avsett för vedspis och lagade lite kvällsmat. Resultatet var bra ur ätbarhetssynpunkt, men lite jobbigt och skräpigt och framförallt himla varmt.
Jakten på det perfekta pizzamjölet
Vårt förråd av äkta italienskt pizzamjöl börjar sina. Vi har handlat då vi har varit i Köpenhamn och vid ett tillfälle i Uppsala när delibutiken Martina fanns kvar. Sen gick den i konkurs, tyvärr, och vi har letat alternativa inköpskällor.
Det finns några specialimportörer, men då blir det högre priser och frakt tillkommer. Men så hittade jag en svensk tillverkare: Ramlösa kvarn och det mjölet kan beställas här på vår lokala ICA Nära i Järbo! Men det betyder att man måste ta hem en hel förpackning, 6 påsar a 2 kg!
Nu har vi fått hem det och i kväll ska det bli provbakning! Lite spännande är det.
Varför ska man då bry sig om vilket mjöl man har? Den bekväme köper ett "pizza-kit" i snabbköpet. Nörden grottar ner sig i olika sajter om pizza och dess tillverkning. Man kanske inte ska gå så långt som att försöka få tag i mjöl "speciellt utvecklat och godkänt för napolitansk pizza. (AVPN godkänd Verace Pizza Napoletana Association)." Men det finns en hel del att lära sig om hur man gör en bra deg.
Viktigt är de rätta proportionerna av mjöl och vätska och att degen bearbetas på rätt sätt, liksom jästid och mycket annat. Sajten "alltompizza.se" verkar ha pejl på det mesta.
Hur som helst så har vi nu gott om mjöl att experimentera med. Vi kommer att rapportera om våra erfarenheter.
Självhushållning
Det är sent i oktober och fortfarande kan vi skörda i våra odlingar. Grönkålen har tagit ett omtag och växer fortfarande. Våra egna äpplen är nästan slut nu, men det hänger några Åkerö kvar som ska tas omhand.
Men vi tog med en kasse äpplen från Börje som nu har förvandlats till mos. Lätt som en plätt med den gamla matberedaren med passertillsatsen. Sen har vi lagrat några vinteräpplen i matkällaren. Som experiment.
När det gäller bröd kan vi inte klara oss med mjöl från egen säd men den lokala kvarnen kan förse oss med utmärkta råvaror för bakning. Det här är ett "modifierat ungerskt bondbröd", i dagligt tal storlimpa.
Grönkålen, "Red Russian" ser ganska spännande ut i skymningen fotograferade med upplättande blixt. Stjälkarna får stå kvar i jorden så får vi se om de överlever till våren och ger tidiga blad.
Snart är det väl dags för den stor frosten. Vi håller på med att plocka in krukor och redskap och göra oss berdda för vintern. Matkällaren är välfylld med potatis, sylt och must.
Musteriet är nedmonterat men vi planerar för förbättringar i konstruktionen till nästa säsong.
Texten kompletterad 2016-10-23
Ost och must
Det har varit en intensiv helg. På lördag hade vi permakulturkurs i vår trädgård med Eva och getterna och en strålande septembersol. Vi åt kalvdans till lunch och en grymt vegitarisk grönskålspaj till middag.
På söndag (idag) var vi i Ytterbyn hos Tina och Robert på en kurs i ost- och smörtillverkning. Det var verkligen en "hands-on" kurs där deltagarna fick knåda ost, separera färsk mjölk, tvätta smör och naturligtvis diska av alla redskap efter processen.
Vi fick förstås ta hem de tillverkade produkterna som vi nu har provsmakat till kvällsmat. Helt underbart.
På eftermiddagen var det fullt ös i mustfabriken. Vi har fått en massa äpplen levererade som ska betas av under veckan. En del hann vi med i dag. Det är tur att sommarvärmen fortsätter.
Lyxmat?
Det händer att vi får möjlighet att köpa råmjölk från vår bondegranne. Då gör vi kalvdans! Enklaste tillagningen i världen. Rör i hop med lite socker, salt och kanel. Ställ i ugnen i 100 grader i 30 till 60 minuter för 1 liter. När den stelnat är den klar. Ät med sylt.
Råmjölk är den mjölk som kon ger till sin nyfödda kalv. Den är naturligtvis lite speciell. Den här rätten går inte att göra med den vanliga komjölken och framför allt inte med den produkt som man köper i butiken.
Den här rätten väcker en massa minnen från barndomen. Då var det lättare att få tag i råmjölk och vi fick ganska ofta kalvdans.
Nuförtiden känns det som en lyx att äta kalvdans.
Squash på olika sätt
Gjorde ett inlägg "Vad gör man med 10 kg squash?" för en tid sen. Här kommer svaret. Det är inte alls svårt att hitta olika sätt att tillaga denna fantastiska frukt. Här följer några som vi har provat eller kommer att testa såsmåningom. Vi har ju gott om råvara.
- Frys den grovriven i påsar om cirka 500 g att använda i soppa, köttfärssås m.m.
- Baka i ugnen med lök och färsk chili. Mixa, frys för att använda som bas i soppa.
- Skär i tunna skivor som varvas med potatisen i potatisgratängen.
- 3 dl grovriven squash till pumpakaka (ett slags mjuk pepparkaka).
- Ugnsbakad, halverad urgröpt med fyllning.
- Stekt i skivor. Till olika rätter.
- Färska, små, tunt skivad i salladen.
- Som ersättning för gurka i "pressgruka" (snabbinläggning).
- Picklad med lök, paprika och senapskorn.
- Tsatsiki med spröd grovriven squash.
- Omelett med skivad squash och färska späda spenatblad.
- ...eller på pizzan (kan fräsas upp lätt).
På den här pizzan provar vi med tunna skivor squash. Fast under ligger krossade tomater (färska), stekta trattkantareller, oliver, mozarella och ovanpå lite riven Gouda-ost. En riktig "skördepizza".
Erfarenheten är att det nog skulle bli mera smak med att fräsa upp squashen lätt med lite vitlök i stekpannan innan. Och krydda med örtsalt t.ex.
Mustfabriken
Det verkar bli ett riktigt bra äppelår. Till och med våra gamla träd har gott om frukt. Och runt om i Järbo dignar träden av äpplen. Musteriutrustningen är uppmonterad i partytältet på gården och vi har börjat musta av egna och fådda äpplen. Och det är lätt att få äpplen eftersom många inte "orkar" ta hand om dom själva.
Proceduren är väldigt enkel. Äpplena sköljs, delas, körs i krossen och "moset" läggs sedan i sildukar i pressen. På varje paket läggs en skiva och överst sätter vi domkraften som sen pressar ihop det hela. Ut kommer äppelsafterna som rinner ner i en dunk. Varje pressning av cirka 20 kg äpplen ger ungefär 10 l must.
Och vad gör man med den? Musten kan drickas direkt, tappas på flaskor och förvaras i kylskåpet någon vecka. Vill man bevara den längre så tillsätts konserveringsmedel (flytande Atamon) i dunken som ställs i matkällaren. Efter en tid - lång tid - faller grumligheten till botten och musten blir kristallklar.
I dagarna har vi öppnat flaskor som har stått sedan förra mustningen 2014, alltså i två år och drycken smakar underbart.
Den färska musten har vi använt till att späda ut den "cider" som vi jäste förra gången. Den blev inte helt lyckad (understatement), men med denna tillsats blir den fullt drickbar!
Häromveckan ringde en reporter från Arbetarbladet som nosat upp det här med mustningen och bad att få komma. Det vart en riktigt trevlig eftermiddag och i dag fick vi ett helt uppslag i tidningen.
Länkar
Bildgalleri från 2014 års mustning
Summerad produktion i mustfabriken t.o.m. 13 oktober: 467 liter.
Min mandolin
För några inlägg sedan funderade vi på vad man gör med 10 kg squash. Lösningen har vi väl inte än, men nu vet vi i alla fall hur. Förutom matberedaren är mandolinen det mest oumbärliga redskapet i köket! Denna apparat klarar sig helt utan energi från andra källor än användaren. Med andra ord, det är användarens egna muskler som står för kraften.
Resultatet av denna operation ska bli inlagd / "picklad" squash. Tunna skivor i syrlig lag.
I rena glädjen över att det går så geschwint så får man inte glömma att använda det skyddande handtaget när biten som skärs närmar sig slutet. Kniven är grymt vass! Och fort går det.
Alla andra har väl redan en sådan här klassiker, det var nog vi som var bland de sista att skaffa den.
Vad gör man med 10 kg squash?
Grannen i Sjöas har god tillväxt i grönsaksodlingen. Av överflödet fick vi ett par kassar med squash (zucchini om man så vill eller courgettes). Det var stora "gurkor"! Cirka 10 kg var det. Våra egna har inte kommit så långt än, mest beroende på sen sådd.
Men vad gör man med så mycket? Framför allt gäller det ju att förvara och bevara så att de kan användas längre fram. För så här mycket smäller man bara inte i sig på direkten.
Första omgången strimlades ner i ett kok som närmast kan liknas vid ratatouille tillsammans med lök, vitlök och tomat, kryddat med basilika. Det blev en stor gryta.
En del blandades med köttfärs och blev till innehållet i mangolddolmarna. Också gjorda på fådda mangodlblad. Det räckte också till att bli ingrediens i en pumpakaka.
Och resten av dem som behandlats lades enbart grovrivna i frysen för att under höst och vinter bli soppa. Och så är det sex stycken kvar som väntar på behandling. De räcker nog ett bra tag!
I ett senare inlägg har vi gjort en lista över olika sätt att tillreda squashen.
Läs här!
Denna text har kompletterats 2016-09-04
Fredagsmys
När det är min tur att stå för maten så blir det oftast pizza. Ibland kan det bli omelett. De är så kallade p-rätter, alltså platta rätter, det är sådana som jag behärskar bäst. Dit räknas även pannkaka och plättar.
Ingredienserna till degen är mjöl, olja, vatten, torrjäst och en nypa salt. Standard till fyllningen är tomatsås eller -puré eller krossade tomater, mozzarella och annan ost och oftast oliver.
Resten är beroende på vad som finns i kylen eller vid denna årstid något som kan plockas i odlingen eller naturen. Denna gång fanns kantareller och förstås sallad. Med några strimlor serranoskinka blev det ett lagom fredagsmys.
Flaskan på bordet innehåller en fantastiskt god olivolja som vi fick; Colognole Mons Iovis.
Läg märke till den icke årstidsanpassade servetten.
Tagglistan för #mat uppdaterad 2020-04-02
Alla taggar
Senaste inlägg
2022-07-29 Arbete finns det gott om
2022-04-23 Ett rött hus med vita knutar
2022-04-10 Elektriska äventyr - etapp 1
2022-02-01 Vinterns skogsarbete
2021-05-22 Bergvärme - etapp 3
2021-04-30 Bergvärme - etapp 2
Dagboken uppdaterad 2022-08-28