Dagboken

Ett pepparkakshus

2021-09-16

Den lilla orten Nyåker vid järnvägen några mil väster om Umeå är möjligen känd för en sak - pepparkakor. Där finns en stor pepparkaksfabrik. Men det var inte av det skälet som vi besökte orten. Jo, vi åkte till fabriken, men där kunde vi konstera att fabriksförsäljningen sedan länge hade upphört.

Orsaken till besöket var de fantastiska järnvägsbroarna som går över Öre älv en bit utanför orten. De benämns visserligen Tallbergsbroarna men ligger mellan Nyåker och Tallberg, en ort lite längre norrut.

Strax intill pepparkaksfabriken ligger detta stationshus som nog har passerat bästföre-datum för länge sen. Visserligen går järnvägsspåret förbi där, men det har byggts en ny linje en bit utanför orten som rätar ut den krök som tågen fick göra genom Nyåker.

Det är klart att vi stannade till en stund och dokumenterade det vackra huset som ingen längre verkar bry sig om. Handlar'n öppnade lite tidigare för oss så vi kunde köpa en burk pepparkakor i alla fall.

Sen åkte vi vidare till dagens planerade järnvägsspaning, broarna. Det kommer bilder på dem också så småningom.

  Sajten jvgfoto.se om Tallbergsbroarna  

  Egna foton från Tallbergsbroarna

  Föregående Nästa 

Järnvägsarkeologi

Tisdag 3 september 2019

Det har väl inte ungått någon att jag är lite järnvägsnördig. När det annonserades att SKÅJ (Stockholms Kultursällskap för Ånga och Järnväg) skulle arrangera en resa med museitåg till Ängelsberg så var söndagsutflykten given.

När vi passerade Krylbo så stod ångloket redan och frustade framför tåget. Hit hade det dragits av ett äldre ellok. Resten av resan skulle ångloket dra. Vi åkte vidare i bilen till Karbenning där vi tyckte att det kunde bli en lämplig plats att fotografera. Där stod reda två andra nördar med filmkamerorna uppställda på stativ.

Järnvägsstationen i Karbenning är vacker, men tyvärr ganska nedgången. Och byggnaden har inte längre kvar sin ursprungliga funktion. Det är kanske inte så konstigt; det behövs ingen personal som vinkar av tåget och lastar på och av gods. Och biljetterna köps på webben.

Vi fortsatte mot Ängelsberg för att spana på en fotoplats för tågets returresa och kom till Snyten men platsen bjöd inte på några bra vyer. Däremot fanns fanns det ett par gamla hus som hört till den gamla järnvägsmiljön. Det ena var nog fritidshus och det andra var obebott - men öppet! Vad hade det använts till? Där fanns en vedeldad bakugn.

I den förvildade trädgården växte plommon som vi självsvåldigt plockade med oss av.

Sen bar det av hemåt igen med stopp i Krylbo. Vi stannade på stationen och medan vi inväntade SKÅJ-tåget tog vi en försenad lunch.

  Föregående Nästa 

Olle i underjorden

Söndag 5 februari 2017

I går blev det lite tid för hobby. På fredag ägnades hela dagen åt bokföring så då var det väl inte mer än rätt att ta ledigt på lördag och åka på en nöjesresa till huvudstaden och besöka det nya stora bygget - Citybanan - som snart är klar och ska invigas och börja trafikeras i sommar.

Det är alltså den 6 km långa järnvägstunneln för pendeltågen under Stockholm som nu efter mer än 10 år av byggande närmar sig färdigställande. Redan under tiden jag pendlade till jobbet hade arbetena kommit igång och jag var förstås nyfiken både på bygget som sådant och på det som järnvägsanläggning. Här kommer några bilder.

Det var Svenska Järnvägsklubben som bjudit in medlemmarna på ett studiebesök i Trafikverkets regi. Vi fyllde nästan ett helt pendeltåg med "nördar".

Mer finns att titta på hos Trafikverket

  Föregående Nästa 

När du får oväntat besök ...

Onsdag 21 september 2016

Många - i varje fall i min ålder - minns nog Gevalias slogan "Vilket kaffe skulle du bjuda på om du fick oväntat besök?". Det var på 80-talet. Mer om detta kan läsas på Wikipedia.

I dag fick vi besök av den legendariska Rc4 1290, den sista av Rc-loken med den ursprungliga orangea färgsättningen. Senare har ett Rc1-lok (nr 1007) målats om i orange, men jag tror inte det körs i reguljär trafik, vilket 1290 gör. Det betyder att det faktiskt rullar förbi här då och då. Men stannar gör dom bara vid tågmöten. Så lite ovanligt är det.

Jag vet inte hur länge stoppet varade, men jag hann med att stanna till och hala upp kameran (=telefonen).

Loket ägs av Green Cargo. Numera är Rc-loken utsprida på många olika operatörer och finns i flera olika färgsättningar.

  Föregående Nästa 

Bridge over Troubled Water

Söndag 21 augusti 2016

I går åkte vi till Ransta för besök hos kusinen och för en lång och trevlig sen lunch med god mat, en resa på 12-13 mil. Det finns mycket man kan göra av en sån? Även en kort resa kan planeras och utökas med diverse avvikelser. Eftersom inga motförslag kom så blev temat "järnväg".

Med hjälp av banvakt.se hittas en mängd outforskade gamla banvaktsstugor och stationer att leta upp. Och en järnvägsbro. Bron över Dalälven vid infarten till Krylbo hade inte studerats ordentligt. Det är inte alltid så lätt att hitta ställen att fotografera en stor bro från - stränder kan vara otillgängliga m.m. men här gick det en promenadstig ner till älven.

Älven rinner här bred och stilla och det var ganska tyst och lugnt. Bredvid järnvägsbron går en landsvägsbro men över den kommer inte så mycket trafik. Troligen är det mest lokalbefolkningen som har den som en genväg.

När jag kom hem och gick igenom bilderna började också söka lite fakta om byggnadsverket. Det visade sig vara mycket intressant. Bilder kan sökas på DigitaltMuseum / Järnvägsmuseum.

Den här järnvägsbron är den tredje sedan 1875. Det kan man läsa på jvgfoto.se som är en av mina favoritplatser. Där finns också fler och bättre bilder än mina.

Slutligen så var det det där med "Bridge over Troubled Water". Titeln på dagens inlägg bara råkade bli så och då måste jag ju googla på det med. Läs i Wikipedia!

Sidan uppdaterad 2019-09-03

  Föregående Nästa 

Tagglistan för #järnväg uppdaterad 2021-09-16