Dagbok lördag 4 oktober
Och mera blommor
I går skrev jag (som en liknelse) att det här landet är ett enda stort stenparti. I dag vet vi att det är sant. Dagens mål var Namaqua National Park, ett jättestort område sydväst om Springbok. Först åker man den bekväma N7 söderut ca 65 km till Kamieskroon. Därefter följer ca 2 mil grusväg (gravel road) till själva parkcentret som ligger i sydöstra kanten. Nu vet vi att 'gravel road' betyder en ganska skumpig väg med gropar och tvättbräden.
Nåja, det går väl an för när man kommer fram så är blomsterprakten bedövande. Trots att säsongen är över. Marken är täckt av brandgula 'daisies'. Det blir en hel del bilder redan innan vi är inne i parken.
Hela landskapet med sina böljande kullar med stora och små stenar och bulliga blombuskar i alla färger och milsvida utsikter är bedövande. Vi ser vägen slingra sig i brunröda slingor hit och dit och upp och ned. Solen gassar från en klarblå himmel men luften är sval och behaglig.
Vi går en promenad närmast centret och sen fortsätter vi med bil en väg ut i parken. För att slippa åka samma skumpväg tillbaka föreslår jag (hm...) att vi ska åka tvärs genom parken norrut för att komma direkt mot Springbok. Första biten är en '4x4 trail' på ca 3 mil till Soebatsfontein. Det går mycket upp och ner men är förövrigt ganska bra. "Bucklorna" över vägen är till för att hindra att regnen sköljer bort gruset. De fungerar! Man får sakta in lite bara. Medelfart < 30 km/h.
Från Soebatsfontein går det först en bred väg över slätten. Man kan se spåren av de senaste regnen. Där måste ha varit ordentligt slipprigt i torsdags. Sen klättrar vägen över bergen. Där är den smalare och brantare och slingrar längs bergssidan så Ingrid får nästan höjd- och åksjuka. Regnet har spolat bort halva vägen på en del ställen så vår truck får verkligen göra god tjänst. Och här är det inte bara fråga om några kilometer utan 3-4 mil knappt värd att kallas 'väg'. När vi efter drygt 2 timmar är tillbaka till N7 är vi ganska nöjda med terrängkörning.
Dagen blir mättad av upplevelser. Blommor först och främst, vilda djur av olika sorter, små och stora, avslutat med två babianer gör dagen minnesvärd. Man kan konstatera att kartorna (med tillhörande beskrivningar) inte är riktigt att lita på. Lite skönskrivning när det gäller vägarnas kvalitet är det helt klart.
Vi avslutar dagen lite lugnare med pizza på Springbok-vis på en annan av stadens restauranger. Nu hinner vi inte prova flera. I morgon (söndag) vänder vi söderut.
Kartan är en satelitbild från Google Maps. Bildens bredd motsvarar ca. 4 mil. Springbok är i norr utanför bilden. Tyvärr är det lite svårt att se vägarna.
Kartan kan zoomas i mobilen eller öppnas i eget fönster.