Vattenhästar och vattentorn
Inlandsbanan
Här följer vi först Inlandsbanan från söder till norr, i varje fall så långt jag har fotat hittills.
Kristinehamn, S, 2022
Det gamla vattentornet vid lokstallarna speglar sig i Tågabs kontorshus. Och det kan det göra med stolthet.
Persberg, S, 2013
Persberg ligger vid den äldsta delen av vad som skulle bli Inlandsbanan, från början Östra Värmlands Järnväg (ÖWJ).
Vansbro, W, 2022
I Vansbro är vattentornet inbyggt i det välbevarade lokstallet. Det används till flera verksamheter.
Vansbro, W, 2022
Vattenhästen står kvar på sin gamla plats. Det har även funnits en kolbrygga i anslutning till hästen.
Brintbodarna, W, 2022
Vattentornet ligger helt inbäddat i grönskan liksom även spåren. Det här var linjen MVJ, senare Inlandsbanan.
Vimosågen, W, 2022
Vimosågen är numera en turistort med många fritidshus. Tidigare låg här ett sågverk med många anställda.
Mora, 2022
Lokstallet med vattentorn ligger i Mora-Noret. Byggnaden inrymmer numera andra verksamheter.
Orsa, W, 2022
Orsa-Härjeådalens Järnväg (OHJ) blev sen en del av Inlandsbanan. Vattentornet ligger i det välbevarade lokstallet.
Emådalen, W, 2021
Just där E45:an korsar Inlandsbanan finns det här typiska vattentornet
med utkastare.
Extra ...
Knoppen, X, 2021
Lite norr om km 289 på Inlandsbanan ligger vattentaget Knoppen, Vattnet leds från en högre belägen tjärn.
Knoppen, X, 2021
Vattenflödet reglerades från den lilla kuren med vajrar upp till tjärnen.
Här är platsen (OpenRailwayMap)
Tandsjöborg, X, 2021
Norr om stationen i Tandsjöborg på Inlandsbanan finns detta vattentorn där banan går på östra sidan om Tandsjön.
Kropptjärn, Z, 2022
Kropptjärn ligger i princip i "väglöst" land. Vattentornet är typiskt för den här delen av Inlandsbanan.
Sveg, Z, 2022
Vattentornet är hopbyggt med lokstallet som förstås numera har en helt annan användning.
Ytterhogdal, Z, 2022
De enda tydliga resterna av gamla tider är fundamentet till vattenhästen i norra änden av bangården.
Nederhögen, Z, 2022
Det stilfulla vattentornet med sin vattenhäst håller på
att inbäddas i grönskan.
Mera ...
Gulåstjärn, Z, 2022
Vackert torn, men vid närmare betraktande så ser man
förfall och bristande underhåll.
Mera ...
Hammerdal, Z, 2022
Lokstall med vattentorn ligger mitt i samhället, men ändå rätt avskilt. En ombyggnad tycks påbörjad.
Ulriksfors, Z, 2022
Den fina tegelbyggnaden är tyvärr i bedrövligt skick. Används inte längre för tågen.
Flåsjön, Z, 2022
Vid spåret står en fin vattenhäst i gott skick.
Men det saknas "kunder".
Mera om Flåsjön
Flåsjön, Z, 2022
Vattentornet däremot är i långt gånget förfall. Taket och inklädnaden av cisternen har rasat ner.
Updaterad 2023-05-31
Fotnoter till egna bilder
Inlandsbanan
Embryot till Inlandsbanan var en hästdragen järnväg från Kristinehamn till Sjöändan, anlagd 1850.
Den ersattes av en järnväg som öppnades 1873 och var klar till Persbergs gruvor 1876, Östra
Värmlands Järnväg, ÖWJ.
Nästa steg blev Mora-Vänerns Järnväg, MVJ. Den öppnades 1891 i hela sträckningen Persberg-Mora. MVJ övertog bolaget ÖWJ. 1917 tog staten över MVJ. Då hade planerna på Inlandsbanan tagit fast form.
Sträckan Mora-Orsa ingick från början i Falun-Rättvik-Mora Järnväg, FRMJ, öppnad 1892. Den öppnades till Sveg 1909 som Orsa-Härjeådalens Järnväg, OHJ. Fortsättningen till Brunflo byggdes som statsbana och var klar 1922. Det dröjde ända till 1937 innan Inlandsbanan till Gällivare var klar.
Efter en lång tid av problem och sträckvisa nedläggningar bildades det kommunägda Inlandsbanan AB 1993. Både gods- och persontrafik sker längs de sträckor som är körbara.
På ånglokens tid tankade vatten direkt från vattentorn dit vatten pumpades eller från vattenhästar anslutna till tornen vid stationerna. En mera originell metod användes vid Knoppen som fick sitt flöde från en högre belägen tjärn, manövererad från en liten kur.
Flera vattentorn på sträckan Orsa-Sveg har det typiska utseendet som man kan se vid Emådalen.
Vansbro
I Vansbro korsar Inlandsbanan Västerdalsbanan som går från Repbäcken vid Borlänge till Malungsfors
med enbart godstrafik. På Inlandsbanan är det trafik endast några km norrut till Dalasågen.
Lokstallet ägs av Gunde Svan som har sitt företag där.
Källor
Utöver de källor som anges nedan vill jag nämna den nya utgåvan av boken "Inlandsbanan" av Bengt Sandhammar.
Sajten jarnvag.net har också mycket fakta att erbjuda.
Synpunkter?
Om du har synpunkter på dessa sidor får du gärna skriva till mig, e-post olle (snabela) thastrom.net.
Texten uppdaterad 2023-05-31