På fredagen hade molnen på Taffelberget
lättat och vi bestämde oss för att åka upp med linbanan. Det var
många andra som hade tänkt samma sak och kön var ganska lång men
den gick snabbt.
Det går en kabinbana en bit över staden
upp till "bordsskivan", en nivåskillnad på ca. 700 m.
På bilden syns den lilla kabinen. I bakgrunden Lions Head och
havet.
Här uppe har man en vidunderlig utsikt åt alla håll.
Berget är verkligen platt på
översidan. Devils Peak i molnskugga i bakgrunden.
Även om berget ser tvärbrant ut så
finns det faktiskt en gångstig som man kan gå ner - och upp - om
man inte vill använda kabinbanan. Vi beslöt att använda den i det
sköna vädret.
Nedstigningen börjar i en trång klyfta, en "gorge"
och det känns som om man kliver rakt ut i luften...
Och det är verkligen vilt även om
stigen är tillrättalagd och välordnad. Men det blir höga steg
och efter en stund känns det i benen och det är långt ned, mycket
långt.
Det här är en sorts protea.
Nedstigningen tar 3 ā 4 timmar. Och i morgon har vi alla en
underbar träningsvärk som varar i tre dagar - minst.
Det växer mycket blommor på bergssidan
och Gudrun stannar och fotograferar ofta.
)
)
)
)
)
)
)
)
)
