Karta över Sverige med vattentorn och vattenhästar m.m.
Karta version 1.0
Kartnålsymbolen vid en bild är en länk till en detaljkarta över orten.
Denna sida innehåller information om mitt stora kartprojekt, det att försöka presentera alla Sveriges vattentorn och vattenhästar som har funnits och finns kvar vid många trafikplatser.
Kartan är upplagd så att platserna är markerade på Sverigekartan med kartnålssymboler med två olika färger, vit för platser som jag ännu inte har utforskat i detalj. De med röd färg har jag undersökt och markerat alla objekt som jag har funnit som hör till vattenförsörjningssystemet på platsen.
Kartan är inte "färdig", jag har börjat med de platser som jag har besökt och de som jag har relativt nytagna foton på. Målet är att få med så många som möjligt av de platser som finns i boken Sveriges Lokstationer.
Kartorna ur Sveriges Lokstationer visar schematiskt järnvägsnätet med alla orter (trafikplatser) som var delar i det finmaskiga försörjningssystemet på ånglokens tid och som i många fall stod kvar, och står kvar, även sedan behovet inte längre finns.
I boken Sveriges Lokstationer finns även två tabeller som redovisar detaljerade data över vattentagningsanläggningarna såsom cisternas volymer, vattenkällor och pumpar och ombyggnader, rivningar med mera.
Boken Banlära beskriver en del om principer för systemen.
Mina kartor baseras på funktioner i Google Maps. Utifrån en lista på platser med uppgift om koordinater gereras en karta med kartnålssymboler placerade vid alla definierade platser. Kartan öppnas i nytt fönster via en länk som (oftast) finns överst på varje bildsida.
Kartan har några fördefinierade "regioner". På "Hela Sverige" blir det mycket tätt med kartnålar. Man kan välja att zooma in manuellt eller genom att välja region.
När man för muspekaren över en kartnål visas platsens namn. Om man klickar på en röd ikon öppnas platsens detaljuppgifter i nytt fönster. Där visas objekten med olika färger och beteckningar för funktion och status, samt en lokal beteckning, A, B, C, ... som tooltip.
Det finns sökfunktioner för att hitta en viss ort, klicka på "Se lista över platser" överst till höger på kartsidan så listas alla ortnamnen. Välj ett namn så zoomas orten in.
Genom att skriva en eller flera bokstäver i sökrutan kan man söka de ortsnamn som börjar på angivna bokstäver.
Del av översiktskartan under arbete
Del av detaljkarta med satelitbild som underlag
Jag har gjort en viss klassificering av objekten som kan finnas i en anläggning. Symbolerna har bokstäver och färger med följande betydelser.
T = vattentorn, fristående eller integrerat
V = vattenhäst, fristående
C = cistern i mark eller på mark
P = pumphus eller pump
S = sjö, vattendrag, vattentagning direkt från
X = ej utredd, osäker etc
mörkröd = kvar i urspr läge, befintlig
gul = slopad, riven
blå = flyttad, minnesmärke, nytt läge
grå = osäker, okänt läge
Både den gula och den grå färgen markerar i sig osäkra lägen då det inte finns något objekt. En del uppgifter är hämtade från bangårdsritningar, vilka inte kan betraktas som relationsritningar.
Där det finns foton kan objektet räknas som säkert, men det är inte alltid som det går att göra en bra lägesbestämning.
![]() |
kvar i urspr läge, här ett vattentorn |
![]() |
slopad, riven, här ett vattentorn |
![]() |
osäker, okänt läge, här ett pumphus |
![]() |
flyttad, minnesmärke, nytt läge, här en vattenhäst |
Platsernas och objektens läge är registrerat i systemet WGS 83 (decimal) och normalt hämtade från Google Maps. Jag har noterat att kartor och satelitbilderna där inte alltid stämmer helt överens men uppgifterna är tillräckligt bra för att man ska kunna orientera sig IRL, så att säga.
Olika kartor använder olika koordinatsystem. På webbplatsen rl.se kan man lätt omvandla mellan RT90, WGS84 och SWEREF 99.
En karta som är praktisk att använda är kartbild.com. Där kan man sätta en markering och sedan växla mellan olika kartor, aktuellt ortofoto och 1960 och 1975 års foto och ekonomiska kartan. Den markering man satt ligger kvar så att det går att göra en jämförelse om platsen som pekas ut är rimlig. Terrängvyn kan vara användbar när man spanar på järnvägar som inte längre finns.
Jag har naturligvis också registrerat koordinater på plats med mobilen.
Updaterad 2026-02-28
Resor runtom i landet
Bakgrunden är att jag under många år sökt och besökt platser med
dessa typer av objekt, eller rester av dem, och dokumenterat med
foton liksom ärven med text om dem.
Med tiden har jag förstått att det har funnits mängder av dem. Och jag har ännu inte räknat hur många. Nu tycker jag att det är dags att få ordning på det hela
Uppgifter om platserna och objekten är införda i en databas. Där finns koordinater och en indelning i typer av objekt liksom uppgifter om status, till exempel att objektet är rivet eller flyttat. Med hjälp av lite teknik som även för mig är "hokus pokus" markeras platserna på en Google-karta som användaren kan utforska närmare.
Jag har anlitat företaget CJ Ingenjörslösningar AB som har utfört programmeringen. De har gjort en liknande applikation för webbplatsen Skånska stenbroar
Den viktigaste och mest pålitliga källan i detta ämne är boken Sveriges Lokstationer, Maskintjänstens anläggningar 1856-1992, utgiven av Svenska Järnvägsklubben 1993, författad av Malte Ljunggren.
Urvalet till kartan är de platser med objekt som jag har funnit dokumenterade, främst på foton jag hämtat från digitaltmuseum.se. Därutöver är det naturligtvis objekt som jag själv dokumenterat liksom från personer jag fått låna bilder av.
Sajten banvakt.se har hjälpt mig mycket med sin systematiska kartläggning av platser vid alla järnvägar.
När det gäller foton kan det ofta vara osäkert vilken plats de visar, vilka objekt som är med och inte minst när bilden är tagen. Speciellt gäller det olika grupper på Facebook, där jag hittat foton som kan vara mycket osäkra vad gäller plats, tid och upphovsman.
Om du har synpunkter på dessa sidor får du gärna skriva till mig, e-post olle (snabela) thastrom.net.
Texten uppdaterad 2025-11-27