Nu äntligen är det dags att montera
upp kakelugnen. Rivningen går på kanske 5 timmar, men
återuppbyggnaden tar minst 50... Och det gäller att vara
noggrann och inte ha för bråttom. Så sa alltid "mäster". Först ska
foten måttas in. Och provas på plats och filas och justeras... |
|
|
|
|
Nå, nu kanske det duger? |
Foten muras sedan full med tegel i lerbruk. Det ska vara så i en
"riktig" ugn. Det blir ett stadigt underlag.
|
|
|
Här syns eldstadsplanen som är en cirka 4
cm tjock platta av armerad betong. Den är gjuten av finbetong
(färdigblandad på säck) mot formplywood . Sen har den vänts med den
släta sidan upp och slipats med våtslippapper i flera omgångar.
När ugnen är klar ska betongen behandlas med olja för att bli
riktigt blank. |
|
|
Sista varvet i foten muras med eldfast
tegel. Det blir ju botten i eldstaden och den blir mycket tåligare
om eldfast tegel används.
Här har första varvet och eldstadsluckan monterats. Även väggarna
i eldstaden muras med eldfast tegel. Sådant fanns kvar sedan
murningen av bakugnen i bäckhuset. |
|
|
|
|
Remsor av taktegel används för att täcka skarvarna mellan kaklen på
insidan. |
Först byggs bakväggen och sedan kommer
kaklet ("utsidan") och därefter byggs innandömet av rökkanaler.
|
|
|
När arbetet har kommit så här långt är det
dags att sätta upp en ställning så att man kommer i bekvämare
arbetshöjd. Det bakre triangelformade utrymmet bakom rökkanalen
fylls med lös tegelskärv. |
|
|
Här är ugnen uppe vid vändningen, d.v.s.
där röken från eldstaden (i mitten) vänder ner i de främre
kanalerna. De bakre går sedan upp till spjället. Märk att det
liggen en extra sten i den mittre kanalens framsida mot kaklet.
Detta för att skydda från den heta röken. Det är inte alltid som det
görs på det sättet.
Här påbörjar varv
"E", de sista släta kaklen. Och här möts rökkanalerna. |
|
|
Nu läggs "locket på" och sen ska
spjället passas in ovan de bakre kanalerna för anslutning till
rökkanalen. |
|
|
Här måste man lägga in ett stopp så att
inte spjället kan dras ut för långt. Spjället måste kunna löpa
fritt mellan stängt och öppet. Det regleras genom att dra i snöret
eller kedjan som löper över rullar spjällstången.
Allt bruk som har ramlat ner i ugnen måste tas bort. |
|
|
Den gamla rökkanalen i skorstenen har
infodrats med ett rostfritt rör som ska passas till rökkanalen i
kakelugnen. Trångt och bökigt! Kanalen ska sedan mynna i en
sotlucka i kransens mitt. |
|
|
Den profilerade kransen passas in. |
|
|
Kanalen görs slät och fin invändigt med
penseln. |
|
|
Kronan på verket! Det här är "bara" en
dekor på den ståtliga ugnen. Äntligen kan den sista biten filas in
och sättas på plats. Nu återstår rengöring och lite lagningar av
skador i kaklet med mera och torkning...
Framåt julen 2009 kan vi börja elda lite försiktigt. Man måste ha
tålamod med dessa konstverk. |
|
|
|
Till vänster ses det färdiga resultatet, d.v.s. när ugnen är
rengjord och fogad. Det fattas fortfarande lite putslagning på
skorstens-muren. Notera eldstadsplanen som också är fundament för
ugnen.
|
Nu ser vi själva hur vacker hela skapelsen är. Den har fina
proportioner och dekoren är vacker i närbild.
Kaklen var i stort sett hela, men någon liten lagning behövdes.
De gjordes med Lars Åkes "hemligheter". Och Karlssons Klister! |
Kritning av kakelugn |
Fogarna mellan kakelplattorna ska ju bli så smala och fina att de
nästan inte syns, men en liten springa blir det alltid. Den fylls
med en pasta som man rör ihop enligt receptet nedan.
Innan man "kritar" som det kallas, ska man tvätta och rengöra ugnen
på utsidan med ljummet vatten och en svamp. Färgstänk o.d. kan
skrapas av med rakblad. Kritningen börjas uppifrån. Blöt handen i
vattnet och fyll fogarna, tvätta rent med svampen och torka torrt
med lakanstrasor. Polera efter cirka en halvtimme.
Recept 5 hg krita och 1 hg titandioxid blandas torrt och
tillsätt lite vatten tills det får en pastaliknande konsistens.
|
Lite mer om kakelugnens konstruktion
och historia |
Den svenska kakelugnen konstruerades på 1700-talet för att spara på
ved. Den fungerar enligt principen att magasinera den värme som
uppstår vid förbränningen och sedan avge denna till rummet under
lång tid. Tidigare vanliga eldstäder spred värme från själva brasan
så länge den brann. Kakelugnen har en stor massa av tegel. Från
eldstaden går en rökkanal uppåt och sedan vänder röken ner i två
kanaler på framsidan för att åter gå upp till spjället och
skorstenen. Därigenom kan röken avge sin värme innan den släpps ut.
När elden brunnit till glöd skjuter man igen spjället nästan helt
och värmen stannar kvar i kakelugnen åtskilliga timmar.
Ugnen muras med lerbruk som är en blandning av lera och sand -
den ska vara riktigt "kladdig" när den används. Den brinner inte
ihop som cementbruk utan torkar bara och är elastisk. Ugnen rör sig under
uppvärmning och nedkylning, men bruket spricker inte.
Kakelplattorna är egentligen en "dekoration" och de kan vara
utformade på många olika sätt och i olika kulörer. För att inte
kaklet ska utsättas för hettan fylls plattorna inuti med tegel och
bruk.
En liknande konstruktion som kakelugnen är rörspisen, men den är
inte beklädd med kakel utan helt murad och med puts på utsidan.
Kakelugnen måste vara en av de mest miljövänliga eldstäder man
kan bygga! Den kan sättas om många gånger och materialet i den kan
återanvändas gång på gång. Och om den eldas rätt - med förnybart
bränsle - så sprider den inga farliga gaser.
» Läs mer i Wikipedia
» Läs mer om hur man bygger en kakelugn på Isanders sajt
» Läs mer om hur man eldar en kakelugn på Isanders sajt
|