Bäcken
Dagbok

Dagbok

Ett svinaktigt liv

I våras bestämde vi oss för att skaffa ett par linderödsgrisar, mest för att sponsra 4H-klubben som har läger sommartid på gården Björkmuren. Där skulle grisarna få vara några månader för att sedan under höste vara hemma hos oss.

Och så begav vi oss till Norra Sannäs gård i Delsbo för att hämta dem. Då hade de två hux flux blivit tre. Vadå? Förklaringen var att säljaren för att få det hela att gå ihop med vad kunderna ville ha så blev det en gris "över" och då fick vi ta den. Så vi åkte hem med tre små gulliga grisar i hästfinkan.

Grisar Grisar

För grisarna var det en smärtsam upplevelse att lämna föräldrahemmet. De måste nämligen öronmärkas först. Detta är också smärtsamt för åhöraren - hörselskydd rekommenderas.

Efter den långa bilfärden fick de sin nya boning i Björkmuren där de har fått träffa massor av människor hela sommaren. De har matats med krossad säd uppblandad med "diskmjölk", d.v.s. den blandning som man får när mjölkmaskinerna diskas ut. Den är mycket god och tillvänjande och den bidrar till god tillväxt.

Nu har grisarna flyttat till vår gröna hage där de nu tillbringat en vecka. Kosten har utökats med pressresterna från musttillverkningen. Och nu har dom även fått ett stort kok av fjolårspotatisarna som faktiskt var riktigt fräscha.

Grisar Grisar

Som ni kan se är de inte längre några små kultingar utan ganska bastanta bitar. Men de är trevliga att umgås med och de vill gärna bli kliade på ryggen, helst med en grov rotborste. Dom gillar också när dom får ny halm i sitt hus. Den hämtar vi på en stubbåker där den blivit liggande i väntan på torkväder som aldrig blir av.

Grisar Men dom måste ha varsin matho annars blir det nästan slagsmål. Dom har snart bökat upp hela åkern, vilket är deras huvuduppgift här. Varje morgon åker jag till bonden för att hämta en kruka mjölk - alltså mjölk-vattenblandning.

Jag tror att dom trivs här ganska bra. Det går mycket folk förbi på vägen och både grisar och promenerande är nyfikna på varandra. Grisarna kommer skuttande som hundvalpar när det händer något.

Det som händer sedan kanske kan kännas smärtsamt för många är att de får glädja oss och flera andra familjer under lång tid framöver i form av julskinka, kotletter och andra godsaker. Men det är så här det är med närproducerat. Närmare kan det inte bli.

Grymt sa' grisen.